Hur blev Messias tagen ur Sedom?

Den Evige vill inte att någon går förlorad utan att alla blir frälsta och kommer till kunskap om sanningen. Han njuter inte av den ogudaktiges död. Han längtar alltid efter att syndaren omvänder sig för att kunna rädda honom ur hans misär och ge honom ett nytt liv.

När Israels söner kom in i det utlovade landet, fick de befallningen om att förstöra sju folk, ättlingar till Kenaan, på grund av deras förfall. Men det fanns ett undantag bland alla dessa, en prostituerad kvinna som hette Rachav (Rahab) vände om från sin synd (Heb 11:31; Jak 2:25) och upptogs i Israels folk på ett sådant sätt att hon blev en av mödrarna (kvinnliga genealogiska förfäder) till Jeshua (Matt 1:5).

Det lär oss att dörren inte var stängd för Kenaans ättlingar att komma in i frälsningens folk, Israel. Genom omvändelse och trohet till Israels Elokim kan vilken hedning som helst, oavsett hur långt från den Evige han befinner sig, få del av arvet bland de avskilda.

Rachav, ättling till ett förbannat och förfallet folk, fick äran att bli nämnd i Jeshuas släktregister. Vad stor den Eviges nåd är för den som omvänder sig!

Det innebär att det finns gener från Kenaan i Jeshua. När hans kropp och själ formades var det nödvändigt att en del kom från Kenaans folk för att han skulle kunna befria det folket från deras synder, för han är inte bara det judiska folkets förlossare utan också hela världens (1 Joh 2:2). Jeshua var tvungen att i sitt väsen ta summan av alla människor på jorden och Rachav är ett bevis för att det mest förbannade folket i historien också var inkluderat i frälsningsplanen som utfördes i honom. Om det fanns plats för det folket i Jeshua, då finns det plats i honom också för alla andra folk.

Det finns mer att säga om detta. Lots döttrar hade en mor från Sedom (Sodom), som också var dotter (ättling) till Kenaan. Båda blev med barn genom sin pappa efter att ha organiserat ett par nätters fylla för honom. Trots att de inte hade en hög moral, fanns det ett gott motiv bakom deras otuktshandling. De ville få avkomma och därför tillät den Evige två folk att födas genom dem. Den äldsta fick en son som hon fräckt kallade Moav – från hebreiskan meav, מאב  - från far. Den yngre var mer diskret och kallade sin son Ben Ammi – בן  עמי - mitt folks son. Från Moav växte det moabitiska folket fram och från Ben Ammi kom ammoniterna.

Längre fram finner vi en moabitisk kvinna, Rut, som beslutar sig för att lämna sina gudar och sitt folk och förena sig med sin svärmor Naomis (Noemi) folk, Israels folk, där frälsningen finns. Moabitiskan Rut blev av domarna antagen inom folket, för de hade upprättat en halachà – praktisk lag – som sa att Toràns förbud mot att ammoniterna och moabiterna fick komma in i Israels folk, bara gällde männen, inte kvinnorna (5 Mos 23:3). Boaz (Boas) var huvuddomaren i Israel på den tiden och han upprättade denna halachà. Det lär oss att en stor del av den skriva Toràn måste tolkas och förstås genom den muntliga toràn, som förts vidare genom historiens lopp av ledarna inom Israels folk.

Rut kom från det moabitiska folket, som i sin tur kom från Lots hustru, som kom från Sedom, som kom från Kenaan (1 Mos 10:19), det förbannade folket.

Senare var det en kung, Rechavam (Rehabeam), son till kung Shlomo (Salomo), som hade fötts av föreningen mellan Shlomo och en ammonitisk kvinna som hette Naamà (1 Kung 14:21, 31; 2 Krön 12:13). Denne kung, Rechavam, är också en av Jeshuas förfäder (Mat 1:7).

Med andra ord, vi ser alltså att gener från Kenaans folk kom in i Jeshua genom tre kvinnor, och genom Hans meriter, genom hans lidande och försonande död, blev dessa kvinnor befriade från den förbannelse och död som hade drabbat deras folk. Omvändelsen och troheten till Israels Elokim aktiverade denna befrielseplan för dem. Alla Kenaans ättlingar hade samma möjlighet att omvända sig, men väldigt få tog tillfället.

Det lär oss att det inte finns någon förbannelse som är för stor att den inte kan bli upphävd genom Jeshuas verk. Han blev gjord till förbannelse för att ta bort förbannelsen hos alla dem som litar på den Evige och hans förlossningsplan i Jeshua, vår Herre (Gal 3:13).

Nu förstår vi anledningen till att änglarna var tvungna att ta ut Lot och hans döttrar från Sedom, för indirekt tog de ut Messias därifrån. Jeshua behövde en del gener från det folket för att kunna representera det inför den Allsmäktige och bära det i sin kropp och på så sätt rätta till det som de hade förvridits.

Vad underbara den Eviges planer är! Han kan använda det onda och perverterade för att uppfylla sina syften och Han kan befria oss från syndens alla konsekvenser genom sin Smorde, Yeshua. Välsignat vare hand Namn för evigt!

Yom tov – god dag,

Ketriel