och vartdera av dessa skall vara sammanfogat av två nedtill, och likaledes sammanhängande upptill, till den första ringen. Så skall det vara med dem båda. Dessa skola sättas i de båda hörnen.

2 Mos 26:24 1917

Vad symboliserar brädorna?

Tabernaklets hus hade tre väggar som tillverkades av stora brädor som ställdes upp vertikalt. I Skrifterna jämförs människor med träd, speciellt de rättfärdiga (Ps 92:13). På så sätt kan vi jämföra brädorna i tabernaklet med de rättfärdiga som utgör den Eviges församling.

I texten som vi stannat vid står det skrivet att brädorna skulle fogas samman nertill och förenas upptill. Den hebreiska texten använder två olika ord för att tala om enheten nertill och upptill. När den talar om den nedre enheten står det förenade – toamim, תאמם, med alef och utan jod. Och när den talar om den övre enheten står det kompletterade – tamim, תמים, utan alef och med jod. Enligt Rashi talar båda orden om samma sak. Men det faktum att Toràn använder två olika ord antyder om att det finns två olika typer av enhet, en nertill och en annan upptill.

Det ord som dessutom används för den övre enheten är samma ord som Skrifterna använder för perfektion, kompletthet, fulländning. Det är här fråga om en perfekt enhet.

Bokstaven alef (א) har nummervärdet 1 och bokstaven jod (י) har nummervärdet 10. Det kan ge oss en antydan om att den enhet som finns därovan, med jod, är tio gånger starkare än den som finns härnere med alef.

I denna vers nämns den nedre enheten före den övre, vilket lär oss att om vi lyckas förenas här nere på jorden, trots att det inte är en perfekt enhet, kommer inflytandet av den enheten att skapa ett sådant inflytande i himlen så att det där blir en perfekt enhet.

Än en gång lär berättelsen om tabernaklets uppbyggnad oss hur viktigt det är att de rättfärdiga förenas så att den Evige kan bo ibland oss.

Må den Evige hjälpa oss att förenas till att bli ett avskilt tempel i den Ande som gavs till Messias,

Ketriel